söndag 20 september 2009

Varför blogga?

Jag läser troget Vimmelmammans blogg, och en del av de tankar som hon har med sin blogg har jag med. Jag bloggar för att få ner en del tankar och händelser i skrift. Men, jag måste medge att oftast är det som terapi. Jag skriver inte i ord hur jag mår, men känner jag mig glad, blir det en glad blogg och känner jag mig sorgsen, ja då brukar bloggen färgas av det humöret med.
Barnens stora och små händelser skriver jag i en varsin bok till dem, även om det är sporadiskt. Det ska vara som ett minne från mig till mina döttrar, och jag hoppas att mina barn vet hur mycket jag älskar dem.

Nu har Snäckan blivit genomförkyld. Hon har fått två tänder i underkäken och hon saglar (det är Skånska och betyder dreglar) rätt mycket på grund av dem. Nu när hon är genomförkyld kan hon inte ha sin favoritpryl i munnen, nämligen nappen. Vad blir konsekvenserna av detta? Jo, hon gråter och skriker hejdlöst. Stackars älskling. :(

Stora tjejerna är hos sin pappa den här veckan, och jag måste medge att när vardagen nu satt igång igen så saknar jag dem och kommer av mig i morgonbestyr och liknande. Fast det är rätt skönt för Snäckan att slippa kuskas fram och tillbaka efter bestämda tider. Vi kan planera dagens efter hennes mat-och-sov-klocka.

Vi var på stort 40/45-årsparty igår kväll och jag måste nog börja miljöträna Snäckan. Hon grät så fort en främmande människa kom för nära, hon blev superledsen och rädd. Så, nu i veckan ska vi ut på babycaféet som vi varit på ett par gånger tidigare. Jag har medvetet hållit oss borta från folksamlingar pga rädsla för att bli sjuka. Nu blir det andra bullar dock, ut i vimlet, fast med måtta... ;)

Och graviditetskilona de rasar vidare... :) Nu har jag bara fyra kilo kvar tills jag är nere i samma vikt som när jag blev gravid. Sen är det ytterligare två kilo ner till idealvikten, och jag SKA dit! Jag cyklar/promenerar varje dag, och det ger resultat. Jag äter inte heller något godis, men unnar mig god mat för övrigt. Märkligt att det ska vara så svårt att bli av med 22 kilo, det var ju en baggis att lägga på sig dem.

Nu ska jag ta en skön, välbehövlig dusch innan det är dags för sängen.
God natt därute.
//K

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar